• Kallelse årsmöte


    Kallelse till FSL:s årsmöte 2024



    Anmälan till årsmöte FSL 2024


  • Gott Nytt 2024


    Från oss Alla

    Till er Alla

    Gott Nytt År

  • Almedalen har öppnat


    FSL är på plats för att lobba för Landskapet.

    Alla medlemmar hälsas välkomna att besöka vårt tält i Visby och hjälpa oss lobba för det öppna landskapet.

    FSL bild på tält i Almedalen
  • Vi måste hjälpas åt att rädda landskapet

    Vindkraftindustri förstör vårt landskap

    Visst vill du vara med och värna och vårda landskapet, naturen, människors och djurs livsmiljöer.

    Det är just det vi i Föreningen Svenskt Landskapsskydd gör.

    Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) startade 1999 och har medlemmar över hela landet.

    Gå med i folkrörelsen där en landsbygd står i fokus som är hotad eller drabbad av vindkraftverk.

    Många vindkraftsprojekt stoppas tack vare kommunpolitiker som använder vetot mot de ansökningar som hotar den lokala miljön, människors rätt till ett liv utan störd nattsömn och sänkta fastighetsvärden. Djur, landskapet och naturen drabbas också på ett negativt sätt.

    FSL ger hopp till människor som är hotade en energikälla som har usel leveransförmåga, missar miljömålen och har en destruktiv påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden. Du kan få hjälp av FSL.

    Rättssäkerheten för de som hotas sätts åt sidan när politiker myndigheter och domstolar beslutar om övergreppet att bevilja vindkraft i strid med lagstiftning, vägledande anvisningar och sunt förnuft.

    Vårt stabila elsystem äventyras genom att vindkraftverk inte kan ta ansvar för vårt välstånd. Vindkraften lever sitt eget liv vid sidan om energikällor som ger oss el varje sekund. Varför måste vi ha två system, ett som fungerar alltid och ett som producerar lite när det passar? Att satsa så mycket på ett vi-hoppas-att det-blåser-system är oansvarigt. Vindkraften har under 2022 bara levererat ca 30 % av sin maximala kapacitet. I framtiden kan bara 2 % garanteras varje sekund.

    Försämrad äganderätt för grannar, störd allemansrätt, sönderslagna sociala strukturer, olust kring bärplockning och jakt kommer i vindkraftens spår. Ingen ersättning ges till drabbade trots att fastighetsvärden sänks upp till 50 %. Ska landsbygden bara tåla detta och hålla tyst? Det är vindkraftsförespråkarnas önskan. 

    Vi måste bli fler och kan inte bara lida i tysthet. Vi accepterar inte att offras på det sätt som nu sker i orimlig skala.

    Skall sverige vara europas energikoloni?

    Sverige kan inte offra vårt landskap för att tvätta europas industri grön.

    Den ”gröna miljöförstöringen” som följer i spåren av vindkraftsindustrin är för stor kostnad för sverige att bära.

    Vårt ansvar till framtida generationer att bevara vårt landskap och den biologiska mångfalden, är större än den flyktiga tillfredsställelsen av illusionen ”att vara bäst i klassen”, som låter europas industri tvätta sin bokföring med grön energi från sverige.

    Bli medlem.

    Styrelsen för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

  • Vindkraften

    Vindkraftindustri i jordbrukslandskap

    Våra politiker, myndigheter och även aktörer inom vindkraftsindustrin måste inse att det föreligger en växande konflikt mellan människor och vindkraft och vindkraft och naturskydd. Ofta står kommunernas vilja till utveckling mot lokala naturvårdsintressen. Många miljöorganisationer har i sin lovsång till vindkraften och i sin jakt på att minska koldioxidutsläpp glömt bort en viktig parameter: människans behov av sitt närlandskap.

     Istället för att förarga sig över långa tillståndsprocesser borde man inte istället fråga sig varför det så ofta uppstår ett lokalt motstånd mot uppförande av vindkraftverk, trots att det verkar finnas en närmast total samstämmighet om dess positiva egenskaper. Vi efterlyser en diskussion där man inser att vindkraften inte bara är ”en oändlig och ren energi” utan att den ibland också väcker negativa känslor hos dem som drabbas.

    Vindkraftsverkens roterande rotorblad hindrar en etablering av en flyktpunkt, den drar till sig vår uppmärksamhet. Det är en biologisk reaktion som vi inte kan förhindra, inget vi kan vänja oss vid eller informera bort. Verkens enorma storlek, ofta 250 meter höga, slår också sönder proportionerna vilket ytterligare försvårar orienteringen. Platsen har tappat sitt värde som landskap, som plats för dialog med sina känslor. Därför protesterar människor – inte för att de är emot förnyelsebar energi, kräver att fortsätta köra sina bensinslukande bilar, gillar kärnkraft eller är njugga mot markägaren som får betalt. Alla reagerar naturligtvis inte likadant, många har en mer pragmatisk inställning till landskapets nytta, har inte samma behov av landskapet som en plats för visuella upplevelser. Kanske är detta en romantisk syn på landskapet, men många delar denna känsla.

    Vid nästan varje tillfälle som en etablering presenteras väcks ett lokalt motstånd. I ett tjugotal år har många naturvårdsorganisationer fört fram vindkraften som en lösning på avvecklingen av kärnkraft och på senare tid som botemedel mot klimatförändringar och undvikit att se problemen från den enskilda människans horisont. Det finns en förvåning och en naivitet hos myndigheter inför människors starka negativa reaktion. Forskning om människors reaktioner och attityder utmynnar ofta i lama och otydliga förklaringar. Receptet för högre acceptans anses ofta vara tidig information, ekonomisk delaktighet samt en tydlig geometrisk placering. I ett av sina faktablad säger Energimyndigheten att en av de viktigaste faktorerna för att vindkraftverken skall accepteras är att de är ”förankrade” i landskapet – att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ”ovanpå” landskapet. Är detta över huvud möjligt? Kan ett 150 meter högt vindkraftverk bli annat än ett ”främmande objekt” i en obebyggd miljö?

    I planeringsdokumenten framgår det också ofta att rätt placerade vindkraftverk kan smälta in i naturen. Vindkraftverk kan aldrig smälta in i naturen, de kommer för alltid att beröva naturen dess skönhet. En obruten horisont och en obruten skogskam, har ett enormt estetiskt värde.