My Johanssons text

Kära styrande i Malung-Sälen kommun,
Den planerade vindkraftsparken på Ripfjället hotar att, och kommer att bli, en reva i Malungsbornas själ, så djup och infekterad att ni aldrig kommer kunna laga den igen, om parken genomförs.
Detta är skog och mark som folk häromkring har levt i harmoni med i decennier, sedan tidens början. För att inte tala om flora, fauna och djurliv. Vad händer med älg, varg, räv, fåglar och annat med den förstörelse som kommer med en vindpark? Hur kan man justifiera att förstöra ovärderlig natur för att bygga naturvänlig el? El som inte ens kommer de berörda parterna till del, men som kommer transporteras hundratals mil ut ur landet. Vari ligger det miljövänliga med långväga transporter? Hur länge är naturvänlig el naturvänlig efter att ha förstört natur och djurliv (säg hej då till älgjakten), transporterats hundratals mil? En gång ansågs fossila bränslen och kärnkraft vara lösningen, något vi idag, med facit i hand och tidens avstånd har insett inte var den bästa lösningen.
Malung-Sälen kommun gjorde ett gigantiskt misstag för åratal sedan då de sålde marken i Sälen till företagare, utan att behålla delar för sig själva. Jag tror alla kan hålla med om att de vinster och skatteintäkter som kunde ha hjälpt den idag skriande ekonomin i dagens kommun, hade de styrande då valt att behålla en fot i Sälen och inte bara satsa på en snabb affär och sälja av marken, hade varit massivt välkommet. Stort misstag. Ni är påväg att göra ett större. Det Malung-Sälen är rikt på är natur. Skogar, forsar, älvar, sjöar, fjäll. Något övriga Europa skriker efter. De har för länge sedan förstört sin natur, och betalar dyra pengar för lugn, ro och avkoppling i natur. Det finns ställen i Norrland som hyr ut stugor mitt i ingenstans och folk betalar förmögenheter för att få komma bort från civilisationen, larm och buller. Och det finns färre och färre ställen av dessa. Moder natur blöder, men ni är beredda att slänga bort det enda av värde kommunen har.
VARFÖR KÄMPADE vi livet ur oss i somras med att hjälpa till att släcka bränderna, om ni sedan förstör allt på ett ännu värre sätt. Varför förstöra den djupt rotade själen i kommunen som lever i, med och tillsammans med naturen? Glöm bärplockning, fiske, jakt, fågelskådning, strövtåg, vandringsleder, skidåkning. Glöm att finna, tystnad, lugn, harmoni, stjärnklara nätter och någonstans utan en annan människa. Glöm natur så långt ögat ser. Glöm en stilla dag i en stuga, långt bort från vardagens larm. Glöm att bara sitta ned och andas. Sommarstugor och utomhus fritids- och skogsaktiviteter är så djupt rotade i Malungsbornas själ att ni kommer att riva upp sår, så djupt, infekterat och oläkbart att det aldrig går att reparera. Ständigt surr, ljus och rörelse kommer påverka människors mående, psyke, kroppar och känslor vilket skapar oharmoniska människor och följden blir oharmoniska arbetsplatser och samhälle. Vilket leder till ett lidande samhälle med ökade sjukskrivningar, som invånare lämnar och turister undviker. För om naturen är förstörd vad finns då för anledning att besöka? Det finns en anledning till att tyskar och holländare är galna i Sverige och turistar samt flyttar hit i mängder. Det är inte allt annat. Det är naturen. För de har ingen kvar! Tror ni de kommer komma sen? Nej. Tror ni turisterna kommer flyga till den nya flygplatsen? Specifikt på sommaren? Nej! För valutan som fanns, naturen, finns ej längre kvar.
Jag antar att ni rest till Mora någon gång? Stockholm? London? Bryssel? Hong Kong? New York? Tokyo? Oavsett om ni besökt Mora, London eller Tokyo, slår jag vad om att ni kommit hem, slängt av er skorna och dragit en djup suck över att vara hemma. Njutit av tystnaden, naturen, stillheten och lugnet kanske till och med avsaknaden av allt för mycket folk och bilar. Sovit riktigt djupt i er egen säng, vaggad till ro av tystnaden och träden utanför fönstret. Det finns en anledning att stadsbor är mer stressade än landsbyden-avsaknad av natur, tystnad och ro. Det finns en anledning till att folk flyttar hem, flyttar till byar. Tror ni de kommer att stanna? Såvitt jag vet är det kö till dagis i Fors. Tror ni de föräldrarna kommer stanna i kommunen om ni tar bort själva anledningen de flyttade dit/tillbaks/stannade? Nej. Det kommer de inte. Inte i någon berörd by kommer folk att vilja flytta till eller stanna kvar. Utflyttade som har stugor kvar i de berörda områdena kommer vilja sälja och kanske Malungsbor med. Men vem vill köpa? Bostadspriser och marknadsvärde kommer sjunka som en sten, för vem vill köpa i ett sådant område? Och färre invånare, färre kommunalskatt. Mindre pengar till förskola, skola, äldrevård, politiker arvoden. Och mindre stöd till de styrande partierna, trogna väljare som överger efter att ha blivit övergivna. Över sår som inte kan läkas. Se bara på Mora BB, nedläggningar och stafettläkare som ledde till ett maktskifte i Landstinget, efter 92 år. På Bolsonaro, Brexit, Macron och högerpopulismens framfart (även i Malungsfors i
senaste valet om jag minns rätt). Och tro mig, att genomföra vindkraftbygget på Ripfjället är Malungs motsvarighet till Mora BB, Bolsonaro, Brexit, Macron. Det är att skjuta sig själv i foten för en oöverskådlig framtid. Världen fördömmer Bolsonaro för förstörelsen av regnskogen, och ni vill göra samma sak med skogen här. Det tål att sägas igen- VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR slet vi livet ur oss för att stoppa bränderna i somras om det som kommer efter är ännu värre, och oreparerbart? Varför? Jag för min del hade hellre låtit det brinna. Iallafall kan naturen reparera sig efter en brand även om ödeläggelsen inledningsvis är stor.
Jag skulle vilja be er att gå ut i skogen. Hitta en stubbe, ett träd, en mosse, tjärn, sjö eller vattendrag. Sitt där och bara va. Ta in tystnaden, stillheten och lugnet. Lyssna på naturens egna ljud och avsaknaden av den moderna världens uppfinningar, surr och brus. Ta djupa andetag och känn den rena, friska, klara luften i lungorna. Känn skogens eller fjällets alla dofter, lugna dina sinnen och rena näsborrarna från avgaser och människolukt. Se dig omkring. Ta in träden, vattnet, fjällen, djur och fågellivet, mossan, bären, blommorna, myrarna; natur så långt ögat når. Inget tillfixat eller skapat av människohand. Känn stillheten, lugnet, tystnaden och ron som genomsyrar platsen. Och fråga dig själv om du är beredd att byta bort allt detta för alltid. För konstant surr, ljus och aktivitet. Om du är beredd att ärra naturen, samhället och individen för något du inte kan göra ogjort. För detta, du kanske inte vet att uppskatta förens det är försent. I andra länder skriver läkare ut skogsvistelser på recept, sjukskrivningar ökar och det psykiska måendet är i botten. Samhället reagerar och idag är allt för likt 30talet och dess strömningar. Människan behöver naturen för återhämtning, rekreation, vila, träning, sport, men också för skogsbruk, jakt och bärplockning. Vi har allt detta på förstubron och jag är rädd att ni är hemmablinda och har glömt att uppskatta värdet av natur, frihet, stillhet och tystnad. Prova att bo i en betong- och asfaltsdjungel där de enda träden är ordnade i en rad i en liten tillfixad park du delar med tusen andra, där grannarna hörs genom väggen och surret från flygplan, tåg, tunnelbana och bilar aldrig tystnar. Och det är hus så långt ögat ser, om du är längre än de personer som trängs på trottoaren bredvid dig. Och du aldrig ser en stjärna för ljusen aldrig slocknar och det är aldrig totalt mörkt. Visst en vindpark är inte samma sak som en storstad, MEN tänk att aldrig få uppleva tystnad utan deras konstanta surrande. Aldrig få höra skogens egna ljud. Aldrig få uppleva en till stjärnklar, becksvart natt, för deras ljus skapar en stad i sig. Jag skulle kunna fortsätta. Men snälla, gå ut i skogen, till en sjö, på ett fjäll. Sätt dig ner och fråga dig dig självt ärligt och sanningsenligt, är det värt det? Är allt detta värt att förlora? Och för vad? Känn skogen, naturen, livskraften, låt den genomsyra dig. Tystnaden, lugnet, stillheten, den inre ron, avsaknaden av människor och människobyggda saker. Natur så långt ögat når. Är det värt allt detta? Oåterkalleligt. För naturen, individen, samhället och framtiden. Man räddar inte miljön eller ekonomin genom att förstöra naturen och djurlivet. Och man räddar inte människans och samhällets välmående, man driver djupa sprickor och oläkbara, infekterade sår. Oåterkalleligt.
Låt oss vara rädda om den valutan vi har, och vet att uppskatta den. En dag kan det vara försent och du kan finna dig själv längtandes efter stjärnklara nätter, vild natur så långt ögat når, vilda djur, avsakand av människor, tystnad och den där djupa ron som bara vild, milsvidd natur kan ge.