Ack Värmeland du sköna

Den senaste månaden har Värmland bjudit oss goda nyheter på vindkraftsfronten. Såväl Hagfors som Torsby kommuner har genom kommunala beslut räddats från förödelse i form av höga vindkraftsparker, tack vare energiskt opinionsarbete. Tidigare 2015 fattade grannkommunen Filipstad liknande beslut, och på andra sidan Dala-gränsen landade Vansbro kommun 2012 i samma kloka slutsats.

TORSBY
I slutet av 2017 organiserade sig motståndet mot en vindkraftspark på det mäktiga Mangslidberget i norra delen av Torsby kommun, nära Norge-gränsen. Det var det tyska bolaget wpd som avsåg bygga en vindkraftspark om 34 vindkraftverk upp till 250 meters höjd.
Föreningen SOS-Finnskogen bildades. Ett inledande möte hölls i november på turistanläggningen Antilla, där FSL deltog. Riktlinjerna för hur motståndsarbetet skulle bedrivas drogs upp på mötet. Kontakten med den norska sidan intensifierades. Under våren 2018 producerades en åtta-sidig informationsbroschyr: “Finnskogen eller vindkraftspark på Mangslidberget“, som spreds i kommunen. Även norrmännen från angränsande kommuner var aktiva vad gäller information. Den 5 juni hölls ett möte för allmänheten i Prostgårdslagårn i Torsby, där bl.a. en expert från den norska sidan deltog. Turistföretagarna i kommunen blev en viktig grupp i arbetet.
Wpd argumenterade för sin sak med bl.a. arbetstillfällen, regionala skatteeffekter, statlig vindkraftspremie, samt vindkraftsbonus från wpd.
Det föreföll länge oklart hur politiken skulle ställa sig. Men i början av juni 2018 stod det klart att enligt komunstyrelsens förslag utgjorde Mangslidberget ett av tre stoppområden för vindkraft. Detta blev sedan också kommunfullmäktiges beslut i slutet av månaden.
Wpd:s projektledare säger om beslutet att “vi kommer inte att lägga ned planerna för Mangslidberget. Vi lägger projektet på is helt enkelt.“ Wpd avser alltså behålla planerna för exploatering av stoppområden beslutade av kommunen.
Så det gäller att inte sänka garden…..

Bilaga: Broschyr “Finnskogen eller Vindkraftpark“

Torsby finnskogen eller vindkraftpark

HAGFORS
Hagfors hade en vindkraftsplan sedan 2011 med ett flertal anvisade lämpliga områden. Hösten 2016 höll Bergvik Skog en presentation för kommunfullmäktige avseende vindkraftsplaner, och ett första Öppet Hus.
I januari 2018 presenterade Bergvik Skog tillsammans med konsultfirman WSP ett samrådsunderlag avseende tre delområden. Underlaget avsåg högst 60 vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter vardera.
Den 5 mars 2018 hölls ett möte i Gustavsbergs bygdegård med ett 30-tal deltagare från kommunens olika delar, där den nya motståndsorganisationen konstituerade sig och tog namnet Horisont Hagfors. FSL deltog i mötet. Detta möte blev avstamp för ett intensivt opinionsarbete i kommunen. Bl.a. deltog man under våren med ett välbesökt tält på Hagfors lokala marknadsdagar. En viktig grupp i opinionsarbetet var turistföretagarna.
Samtidigt gick också Bergviks samrådsunderlag in i den kommunala hanteringen. Kommunstyrelsens protokoll 2018-03-12 andas inte välvilja. De förutsättningar som presenteras i samrådsunderlaget är enligt kommunen inte jämförbart med det som presenterats i vindkraftsplanen. Fågelinventeringen som genomförts beskrivs som bristfällig, och det finns väsentligt fler kulturpunkter inom ett av delområdena än vad Bergvik Skog har pekat ut. Att etablera vindkraft som är 100 meter högre än ursprunglig plan kommer enligt KS att ha betydligt större påverkan på både landskapsbilden och närmiljön än vad Hagfors kommun planerat för.
Spiken i kistan för vindkraftsplanerna blir Försvarsmaktens intresse av att kunna utnyttja det lågflygningsområde som Hagfors ligger i mitten av, i kombination med Försvarets vetorätt. Efter kontakter med militära myndigheter, beslutar sig Bergvik Skog i maj 2018 att dra sig ur projektet med omedelbar verkan.

Bilaga: Informationsblad “Horisont Hagfors“

Hagfors

NÅGRA LÄRDOMAR
Fallen Torsby och Hagfors illustrerar en viktig lärdom från kraftmätningar av detta slag: BÖRJA TIDIGT ORGANISERA ER OCH LÅT INGEN TID GÅ FÖRLORAD!
Det förekommer tyvärr alltför ofta att väluppfostrade personer drar sig för att bråka, de föredrar att vänta och se, i stället för att knyta näven och agera. Samtidigt så eftersträvar exploatören att i tysthet snabbt knyta goda kontakter i frågan med kommunens (och Länsstyrelsens) personal och politiker innan planeringen överhuvud taget blir en öppen fråga. Och rätt vad det är så kan avgörande beslut i praktiken ha fattats. Tiden att agera är ett fönster – det stängs efter en tid om ingen tar tillvara möjligheten.
Ett vanligt sätt bland exploatörer är också att före någon annan – och ofta i hemlighet – knyta upp de markägare som kommer att tjäna bra med pengar på att arrendera ut mark till vindkraftverk, och den vägen få en stödjepunkt i kommunen.
Motmedlet är organisation och information, enligt gammal god svensk demokratisk föreningstradition. En drivande grupp på 5 – 10 lokalt välförankrade personer – med variation vad avser kön, ålder och bakgrund – brukar vara ändamålsenligt. Med öppenhet (lagom) och goda kontakter med lokala medier kommer man långt. Och sök stöd och samarbeten med andra i liknande situation.
Men glöm inte – det gäller att ta ett initiativ och komma igång !
En konflikt av detta slag handlar om att vinna förtroende. Vindkraftetablering är i det tidiga skedet en lokalpolitisk fråga. Det kan gälla att vända förtroendevaldas uppfattningar 180 grader. Använd vårdat språk och vänligt tilltal, och låt aldrig ilskan styra ditt beteende – hur befogat arg du än är. Det är sakligheten och skärpan i det du säger som kommer att vinna lyssnaren/läsaren.

/Jan Hedman, Föreningen Svenskt Landskapsskydd -FSL, 2018-06-23