Sök
Nyhetsnotiser
Artikelsamling hälsa
2014-09-17 00:53
Snygg samling artiklar om hälsa kopplat till vindkraft

Bli inte lurad
2014-09-17 00:51
Vindkraftverk är inga harmlösa vindmöllor

Skogsbolaget SCA
2014-09-17 00:42
Skogsbolaget SCA ansöker nu om att få bygga 130 nya vindkraftverk, 220 meter höga, i Ragunda och Bräcke.

Hur stort område skulle bli fördärvat? Hur många människor blir påverkade?

Ingen prövning om vindkraft vid Tåkern
2014-09-17 00:35
Företag ville bygga åtta vindkraftverk nära fågelsjön och begärde tillstånd hos regeringen.

Regeringen finner dock inte skäl för prövning och vidtar därför inga åtgärder.

Mothers Against Wind Turbines
2014-09-16 02:19
Oacceptabelt att våra barns hälsa äventyras
2014-09-16 02:04
Det planerade vindkraftsprojektet i Kullboarp får ny kritik, nu från föräldrar som menar att deras barns hälsa äventyras om planerna blir verklighet.

Lastbilarna med kraftverken trafikmardröm för barnen
2014-09-16 02:04
Vi som bor här har valt det för att vi vill ha lugn, ro och de öppna vidderna. De lade ner vår skola och kollektivtrafiken. Och nu bygger de vindkraftverken.

Priset på tidsbundna elavtal det lägsta på åtta år
2014-09-16 01:41
Stark kraftbalans och god tillgång på vatten

Energiewende uppmuntrar användningen av brunkol
2014-09-16 01:36
Tyska energipolitiker har tvingat svenska Vattenfall att stänga sin tyska kärnkraftsverksamhet men uppmuntrar brunkolsanvändningen. Märkligt kan jag tycka men så fungerar den bejublade tyska energiomställningen ”Energiewende” i praktiken.
Länsstyrelsen sa ja till naturen, MD sa nej
2014-09-16 01:23
Orrberget-Stensvedsberget. Ärendet återremitteras.
Vi hoppas nya fakta framkommer så det går att fortsätta säga ja till miljön.

Här kommer projektörer och profitörer

 

 

Om vi tittar närmare på vilka det är, förutom staten med sina energiskatter och momsintäkter, som tjänar pengar på den växande bidragsfinansierade svenska vindkraftsbubblan, kan en beskrivning av vindkraftsutbyggnadens olika steg och profitörer, se ut som nedan;

 

Först kommer ”den smygande konsulten”, han som under stort hemlighetsmakeri med löften om mycket stora arbetsfria inkomster binder upp markägare i mycket långa arrendeavtal. Markägare, som ofta är identifierade med hjälp av någon utvald ”vän på bygden”, som också tjänar pengar på, att vara just konsultens och senare exploatörens ”vän på bygden”. I normalfallet säljs avtalsstocken snart vidare till någon exploatör, då gör ”den smygande konsulten” sitt klipp. Nästa profitör på vindkraften är givetvis markägaren, som får betalt direkt i någon mån från och med avtalsteckningen och vars arrende ökar, till ofattbart stora årliga belopp per verk, i samband med färdigställandet.

 

Därefter vidtar genomförandet av ansökningsprocessen. Uppsättande av nödvändiga vindmätningsmaster, utförande av olika typer av inventeringar, med hjälp av specialiserade miljö-, ljud-, och ljuskonsulter, som alla tjänar pengar på att samarbeta nära med exploatören för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, som underlag till ansökningsförfarandet hos länsstyrelse och/eller kommun och inför lagstadgade samråd med berörda boende i området. Här gäller det för konsulterna att på ett trovärdigt sätt söka beskriva, hur liten störande påverkan, som kan förväntas för alla närboende, på flora och fauna, på historiskt värdefulla lämningar, på allemansrätten och annat friluftsliv, på jakt & fiske, på skyddade områden, på turismen och inte minst på landskapsbilden. Ofta med stöd av anpassade fotomontage, som visar en betydligt bättre bild av projektet än den, som blir verklig när verken är byggda.

 

När tillstånden till utbyggnad beviljats av länsstyrelsen och beslutet efter överklaganden, vilka givetvis sysselsätter allsköns välavlönade jurister, vunnit laga kraft utan att kommunen ifråga använt sig av sin rätt att avslå projektet, finns det byggrätter att sälja. Nu kan exploatören tjäna pengar, på att sälja alla eller delar av dessa byggrätter ”på rot”. Rabbalshede Kraft AB sålde t.ex. 10 byggrätter på Töftedalsfjället i Dals Ed till Göteborg Energi, för 2 miljoner kronor per styck.

 

I Sverige byggs oftast vindkraftverk producerade av danska Vestas, tyska Siemens eller Enercon. De liksom deras underleverantörer, anlitade transportörer och kringresande byggrallare, tjänar givetvis pengar på verksamheten. Vestas har visserligen gått riktigt dåligt på senare tid och avskedat tusentals anställda, men hittills har dessa utländska producenter, transportörer och vindkraftsrallare tjänat mycket stora pengar på, att bygga utlandstillverkade vindkraftverk i Sverige.

 

 

Med lite tur finns det kanske någon eller några lokala entreprenörer, som under byggtiden tjänar pengar på markarbeten, på att köra gruslass och kanske betong till byggarbetsplatserna för verken. Det kan även bli några tillfälliga jobb i nyöppnade grustag, i nya bergtäkter och vid mobila betongfabriker. Viss sysselsättnings- och försäljningsökning blir det kanske också för tjänsteföretag i någon näraliggande centralort under byggtiden, även om vindkraftsrallarna ofta kommer medförande allt från eget bageri till bio i sina flyttbara läger, som t.ex. vid Havsnäsprojektet i Strömsund.

 

Bra för bygden är det ju, om de skogsarbetare som behövs för att avverka skog för byggplatserna, för nya vägar och för kraftledningsgator kan tas in lokalt, men så är inte alltid fallet. I Ollebacken utanför Lit i Jämtland använde Jämtkraft – ägt av Östersunds kommun -utländska skogsarbetare för att röja gator för nödvändiga kraftledningar, ett närmast absurt beteende i skogsarbetarlänet Jämtland! Likaså finns exempel på, att arbetskraft för gjutningsarbetet av nödvändiga betongfundament ordnats fram genom bemanningsföretag på Irland, som till lägsta pris försett arbetsplatserna i norra Sverige med utländska arbetare från låglöneländer.

 

Till detta kommer givetvis de ledningsarbetare, som skall bygga de mycket kostnadskrävande kraftledningarna och basstationerna, som krävs för att elen från vindkraftverken alls skall kunna levereras in till det gemensamma elnätet. Att dessa byggnationer kan vara intressanta för kabeltillverkande företag och sådana specialiserade på avancerad spänningsregleringsutrustning är givet. Att de är svenska, är dock långt ifrån säkert. 

 

Kommunerna hoppas alla på nya arbetstillfällen och stora intäkter från vindkraftens utbyggnad. Av alla olika kategorier inblandade i dansen runt guldkalven, som vill vara med och tjäna pengar på vindkraftens bidrag, finns dock när verken är byggda endast ett mycket litet antal kvar i kommunen, som kanske betalar skatt på inkomster från vindkraften. Några enskilda mindre markägare med arrendeinkomster och någon lokal vägunderhållare, som får ploga och sköta om vägarna, så att tillresande servicetekniker kan utföra nödvändiga underhållsarbeten.

 

Skulle markägaren, vilket är vanligt i norra Sverige, vara något av våra stora skogsbolag blir det inga inkomster alls för kommunen, dels har de sina huvudkontor på annan ort, dels betalar de inte någon kommunalskatt. Storskogsbolaget har givetvis samma intresse av att kraftigt höja avkastningen på sin skogsmark, som alla andra markägare.

 

Vad händer med de färdigställda vindkraftverken? Ett visst antal säljs ofta, som nämnts, redan som byggrätter av exploatören, för att finansiera den egna kontantinsatsen i projektet. Hela eller delar av ”vindkraftsparken”, säljs normalt ut med hjälp av påhittiga provisionsavlönade mäklare i finansmarknaden, till långsiktiga ofta utländska kapitalplacerare, pensionsfonder eller stiftelser. De vill alla komma åt bidragen från de svenska hushållen i form av elcertifikat, under de 15 år sådana utgår till de nya verken. Samtidigt hårdsäljes med elskatterabatter och låga fasta elpriser som argument, enskilda verk eller andelar till företag, kommuner och privatpersoner ingående i vindkraftskooperativ. Det är nu exploatören hoppas tjäna sina stora pengar och samtidigt i tid, komma ur de avsevärda politiska- och marknadsbetingade riskerna, förknippade med ett långsiktigt ägande av vindkraftverk.

 

Den långsiktiga ägaren hoppas, om han alls inser hur illa det är ställt för vindkraftens framtida intjäningsförmåga på den svenska energimarknaden, att elpriset skall stiga till kontinentala nivåer, att värdet på elcertifikaten skall komma att höjas och därefter ligga kvar på en tillräckligt hög nivå, eller att all vindkraft i Sverige framöver efter nya beslut av klåfingriga politiker, skall kunna säljas in till elsystemet, till i förväg bestämda och betydligt högre ”feed-in priser”, än de priser marknaden medger idag.

 

Hur ser den Nordiska elmarknaden ut framöver? Vattenfall och andra bedömare anser, att vi utan vindkraftens bidrag går mot ett elöverskott om 50 TWh i Norden till 2020, varav hälften förväntas byggas upp i Sverige. Eftersom vi saknar tillräcklig överföringskapacitet både inom Sverige och till våra grannländer i söder, innebär inlåsningen av det växande elöverskottet, att elpriset kommer att fortsätta vara lågt under överskådlig tid. Detta förutsätter givetvis, att våra 10 kärnreaktorer levererar normalt och att leveranskapaciteten av el från både Norge och Finland ökar planenligt.

 

Det är som synes väldigt många, som vill vara med och dela på den svenska bidragskakan för vindkraften, men det är de ”snabba, lättrörliga och vältaliga grabbarna”, som tjänar de stora pengarna på att sälja stockar med arrendeavtal, byggrätter och färdiga vindkraftverk vidare till intet ont anande, svenska och utländska investerare. Därefter försvinner dessa moderna baggbölare ut ur skeendet mot nya mål innan det börjar kärva till sig, med alltför låga el- och elcertifikatspriser, avtalade alltför stora arrende- och bygdepengar, skadestånd för intrång, sjunkande fastighetsvärden och mycket stora framtida kostnader, för det lagreglerade återställandet av vindkraftsutbyggnadens förstörda marker.

 

Frågan är slutligen, om det kommer att bli så många nya vindkraftverk byggda i Sverige framöver? Det stadigt växande elöverskottet vindkraften förutan och den av bristen på överföringskapacitet i nätet betingade inlåsningen av elen under ett antal år framöver, borgar för fortsatt låga elpriser. Priser på en nivå, som vindkraften inte klarar av att överleva med någon längre tid.

 

Att återställandet av elmarknaden och naturen efter vindkraftbubblan, kommer att orsaka mycket stora förluster för kreditgivare, markägare och ytterst för alla elkunder och skattebetalare i Sverige, är därför inte en alltför djärv gissning idag. Detta förutsatt att politikerna inte går in med ytterligare omfattande subventioner till vindkraften.

 

 

Björn Törnvall

 

 

 

Kommentarer

blog comments powered by Disqus
Information


FSLs dekal. Klistermärke, 10 cm i diameter, 20 kr per st. - beställes via fsl@landskapsskydd.se. V.g. uppge namn och adress så sänder FSL märkena med inbetalningsavi.

Vindkraften - är den värt sitt pris?
Vill Du köpa bok om vindkraft? Sätt in 125 kronor på plusgirokonto 155 79 30 – 3. Bengt Lindhé Förlag och ange tydlig postadress.

Twingly Blog Search link:http://www.landskapsskydd.se/ sort:published Inlänkar 3
Design och teknisk lösning Vema Interactive Design