Sök
Nyhetsnotiser
Ännu högre kraftverk
2014-04-23 10:32

Carl-Arne Pedersen, vice ordförande i Svensk vindkraftförening vill få oss att tro att fåglar bara flyger på 30-40 meters höjd.

Vindkraftsindustrin i motvind
2014-04-23 10:29

Ännu ett desperat inlägg från vindindustrin, denna gång från Johanna Olausen, ordförande för Svensk Vindkraftförening.



Ingen vindkraft i Kinda
2014-04-23 10:22

Eon skrotar planerna på en vindkraftspark i Kinda kommun. Anledningen är att satsningen inte skulle löna sig, säger Eons regionchef Björn Persson till Östnytt.

Strängare riktlinjer efterfrågas
2014-04-23 10:18

Centerpartisten Bengt Koltman har lämnat in en motion om strängare riktlinjer för att bevilja bygglov för vindkraft. Tydligare riktlinjer, som exempelvis stoppar vindkraft i känsliga naturområden, skulle ha stoppat utbyggnaden vid Skurugata, menar han.

Miljöpartiet glömmer människan, närmiljön och samhällsekonomin
2014-04-22 11:39

Var är människan i Miljöpartiets energipolitik? Miljöpartisterna Nordin och Andersson argumenterar för vindkraftens fantastiska inverkan på klimatet genom, vad de hävdar, minskade utsläpp av fossila bränslen i andra länder.

De glömmer tre saker, och det är omsorgen om människan, närmiljön och samhällsekonomin.

Så skriver Morgan Hjalmarsson (FP), kommunalråd i Borås.


Kritiska röster i Uppvidinge
2014-04-22 11:36

Två representanter för moderaterna i Uppvidinge kommun är kritiska till att det ensidigt satsas på vindkraft i kommunen och vill att man istället använder sig av andra energikällor.

Synd om vindindustrin
2014-04-22 11:30
Vindkraften får orättvist mycket negativ publicitet i massmedia, det hävdar representanter för Svensk Vindkraftförening. Nu vill branschen kraftsamla för att, som de säger, korrigera vantolkningar och påpeka fördelarna med vindkraft.


Negativt elpris skrämmer i Danmark
2014-04-21 05:14

Danmarks vindkraftverk genererar ibland så mycket ström att producenterna måste betala för att bli av med elen.

ATL

Kungsörnar stoppar vindkraftverken i Palsbo
2014-04-21 05:14

Stengårdshult. Kungsörnarna stoppar Eons planer på en mindre vindkraftpark i norra Gislaveds kommun. – Självfallet är vi glada och tacksamma för det, säger Hans Adolfsson.

Värnamo Nyheter

Intressant irländsk blogg
2014-04-21 05:14

Den stora demonstrationen i Dublin ger ekon. Här är en irländsk hemsida för er som vill fördjupa er.

Wind Aware Irland

Här kommer projektörer och profitörer

 

 

Om vi tittar närmare på vilka det är, förutom staten med sina energiskatter och momsintäkter, som tjänar pengar på den växande bidragsfinansierade svenska vindkraftsbubblan, kan en beskrivning av vindkraftsutbyggnadens olika steg och profitörer, se ut som nedan;

 

Först kommer ”den smygande konsulten”, han som under stort hemlighetsmakeri med löften om mycket stora arbetsfria inkomster binder upp markägare i mycket långa arrendeavtal. Markägare, som ofta är identifierade med hjälp av någon utvald ”vän på bygden”, som också tjänar pengar på, att vara just konsultens och senare exploatörens ”vän på bygden”. I normalfallet säljs avtalsstocken snart vidare till någon exploatör, då gör ”den smygande konsulten” sitt klipp. Nästa profitör på vindkraften är givetvis markägaren, som får betalt direkt i någon mån från och med avtalsteckningen och vars arrende ökar, till ofattbart stora årliga belopp per verk, i samband med färdigställandet.

 

Därefter vidtar genomförandet av ansökningsprocessen. Uppsättande av nödvändiga vindmätningsmaster, utförande av olika typer av inventeringar, med hjälp av specialiserade miljö-, ljud-, och ljuskonsulter, som alla tjänar pengar på att samarbeta nära med exploatören för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, som underlag till ansökningsförfarandet hos länsstyrelse och/eller kommun och inför lagstadgade samråd med berörda boende i området. Här gäller det för konsulterna att på ett trovärdigt sätt söka beskriva, hur liten störande påverkan, som kan förväntas för alla närboende, på flora och fauna, på historiskt värdefulla lämningar, på allemansrätten och annat friluftsliv, på jakt & fiske, på skyddade områden, på turismen och inte minst på landskapsbilden. Ofta med stöd av anpassade fotomontage, som visar en betydligt bättre bild av projektet än den, som blir verklig när verken är byggda.

 

När tillstånden till utbyggnad beviljats av länsstyrelsen och beslutet efter överklaganden, vilka givetvis sysselsätter allsköns välavlönade jurister, vunnit laga kraft utan att kommunen ifråga använt sig av sin rätt att avslå projektet, finns det byggrätter att sälja. Nu kan exploatören tjäna pengar, på att sälja alla eller delar av dessa byggrätter ”på rot”. Rabbalshede Kraft AB sålde t.ex. 10 byggrätter på Töftedalsfjället i Dals Ed till Göteborg Energi, för 2 miljoner kronor per styck.

 

I Sverige byggs oftast vindkraftverk producerade av danska Vestas, tyska Siemens eller Enercon. De liksom deras underleverantörer, anlitade transportörer och kringresande byggrallare, tjänar givetvis pengar på verksamheten. Vestas har visserligen gått riktigt dåligt på senare tid och avskedat tusentals anställda, men hittills har dessa utländska producenter, transportörer och vindkraftsrallare tjänat mycket stora pengar på, att bygga utlandstillverkade vindkraftverk i Sverige.

 

 

Med lite tur finns det kanske någon eller några lokala entreprenörer, som under byggtiden tjänar pengar på markarbeten, på att köra gruslass och kanske betong till byggarbetsplatserna för verken. Det kan även bli några tillfälliga jobb i nyöppnade grustag, i nya bergtäkter och vid mobila betongfabriker. Viss sysselsättnings- och försäljningsökning blir det kanske också för tjänsteföretag i någon näraliggande centralort under byggtiden, även om vindkraftsrallarna ofta kommer medförande allt från eget bageri till bio i sina flyttbara läger, som t.ex. vid Havsnäsprojektet i Strömsund.

 

Bra för bygden är det ju, om de skogsarbetare som behövs för att avverka skog för byggplatserna, för nya vägar och för kraftledningsgator kan tas in lokalt, men så är inte alltid fallet. I Ollebacken utanför Lit i Jämtland använde Jämtkraft – ägt av Östersunds kommun -utländska skogsarbetare för att röja gator för nödvändiga kraftledningar, ett närmast absurt beteende i skogsarbetarlänet Jämtland! Likaså finns exempel på, att arbetskraft för gjutningsarbetet av nödvändiga betongfundament ordnats fram genom bemanningsföretag på Irland, som till lägsta pris försett arbetsplatserna i norra Sverige med utländska arbetare från låglöneländer.

 

Till detta kommer givetvis de ledningsarbetare, som skall bygga de mycket kostnadskrävande kraftledningarna och basstationerna, som krävs för att elen från vindkraftverken alls skall kunna levereras in till det gemensamma elnätet. Att dessa byggnationer kan vara intressanta för kabeltillverkande företag och sådana specialiserade på avancerad spänningsregleringsutrustning är givet. Att de är svenska, är dock långt ifrån säkert. 

 

Kommunerna hoppas alla på nya arbetstillfällen och stora intäkter från vindkraftens utbyggnad. Av alla olika kategorier inblandade i dansen runt guldkalven, som vill vara med och tjäna pengar på vindkraftens bidrag, finns dock när verken är byggda endast ett mycket litet antal kvar i kommunen, som kanske betalar skatt på inkomster från vindkraften. Några enskilda mindre markägare med arrendeinkomster och någon lokal vägunderhållare, som får ploga och sköta om vägarna, så att tillresande servicetekniker kan utföra nödvändiga underhållsarbeten.

 

Skulle markägaren, vilket är vanligt i norra Sverige, vara något av våra stora skogsbolag blir det inga inkomster alls för kommunen, dels har de sina huvudkontor på annan ort, dels betalar de inte någon kommunalskatt. Storskogsbolaget har givetvis samma intresse av att kraftigt höja avkastningen på sin skogsmark, som alla andra markägare.

 

Vad händer med de färdigställda vindkraftverken? Ett visst antal säljs ofta, som nämnts, redan som byggrätter av exploatören, för att finansiera den egna kontantinsatsen i projektet. Hela eller delar av ”vindkraftsparken”, säljs normalt ut med hjälp av påhittiga provisionsavlönade mäklare i finansmarknaden, till långsiktiga ofta utländska kapitalplacerare, pensionsfonder eller stiftelser. De vill alla komma åt bidragen från de svenska hushållen i form av elcertifikat, under de 15 år sådana utgår till de nya verken. Samtidigt hårdsäljes med elskatterabatter och låga fasta elpriser som argument, enskilda verk eller andelar till företag, kommuner och privatpersoner ingående i vindkraftskooperativ. Det är nu exploatören hoppas tjäna sina stora pengar och samtidigt i tid, komma ur de avsevärda politiska- och marknadsbetingade riskerna, förknippade med ett långsiktigt ägande av vindkraftverk.

 

Den långsiktiga ägaren hoppas, om han alls inser hur illa det är ställt för vindkraftens framtida intjäningsförmåga på den svenska energimarknaden, att elpriset skall stiga till kontinentala nivåer, att värdet på elcertifikaten skall komma att höjas och därefter ligga kvar på en tillräckligt hög nivå, eller att all vindkraft i Sverige framöver efter nya beslut av klåfingriga politiker, skall kunna säljas in till elsystemet, till i förväg bestämda och betydligt högre ”feed-in priser”, än de priser marknaden medger idag.

 

Hur ser den Nordiska elmarknaden ut framöver? Vattenfall och andra bedömare anser, att vi utan vindkraftens bidrag går mot ett elöverskott om 50 TWh i Norden till 2020, varav hälften förväntas byggas upp i Sverige. Eftersom vi saknar tillräcklig överföringskapacitet både inom Sverige och till våra grannländer i söder, innebär inlåsningen av det växande elöverskottet, att elpriset kommer att fortsätta vara lågt under överskådlig tid. Detta förutsätter givetvis, att våra 10 kärnreaktorer levererar normalt och att leveranskapaciteten av el från både Norge och Finland ökar planenligt.

 

Det är som synes väldigt många, som vill vara med och dela på den svenska bidragskakan för vindkraften, men det är de ”snabba, lättrörliga och vältaliga grabbarna”, som tjänar de stora pengarna på att sälja stockar med arrendeavtal, byggrätter och färdiga vindkraftverk vidare till intet ont anande, svenska och utländska investerare. Därefter försvinner dessa moderna baggbölare ut ur skeendet mot nya mål innan det börjar kärva till sig, med alltför låga el- och elcertifikatspriser, avtalade alltför stora arrende- och bygdepengar, skadestånd för intrång, sjunkande fastighetsvärden och mycket stora framtida kostnader, för det lagreglerade återställandet av vindkraftsutbyggnadens förstörda marker.

 

Frågan är slutligen, om det kommer att bli så många nya vindkraftverk byggda i Sverige framöver? Det stadigt växande elöverskottet vindkraften förutan och den av bristen på överföringskapacitet i nätet betingade inlåsningen av elen under ett antal år framöver, borgar för fortsatt låga elpriser. Priser på en nivå, som vindkraften inte klarar av att överleva med någon längre tid.

 

Att återställandet av elmarknaden och naturen efter vindkraftbubblan, kommer att orsaka mycket stora förluster för kreditgivare, markägare och ytterst för alla elkunder och skattebetalare i Sverige, är därför inte en alltför djärv gissning idag. Detta förutsatt att politikerna inte går in med ytterligare omfattande subventioner till vindkraften.

 

 

Björn Törnvall

 

 

 

Kommentarer

blog comments powered by Disqus
Information

FSLs dekal
FSLs dekal. Klistermärke, 10 cm i diameter, 20 kr per st. - beställes via fsl@landskapsskydd.se. V.g. uppge namn och adress så sänder FSL märkena med inbetalningsavi.

Vindkraften - är den värt sitt pris?
Vill Du köpa bok om vindkraft? Sätt in 125 kronor på plusgirokonto 155 79 30 – 3. Bengt Lindhé Förlag och ange tydlig postadress.

Twingly Blog Search link:http://www.landskapsskydd.se/ sort:published Inlänkar 3
Design och teknisk lösning Vema Interactive Design