Skriv ut

Artikeln omfattar en genomgång av effekt, ekonomi och energi för 21 prospekt över vindkraft inom Vattenfall 2020. För detta ändamål har detaljstudium skett av Vattenfalls Informationsmaterial samt av Vattenfalls Driftuppföljning för 113 stora vindkraftverk. Genomgången visar att högre effekt krävs hos verken än prospekterat för att uppfylla krav i respektive projekt, som ett medelvärde 4,5 megawatt, MW, vilka verk inte har sett dagens ljus ännu. Ändock når Vattenfall endast sex (6) terrawattimmar, TWh, per år mot ett uppsatt elenergimål om åtta (8) TWh per år 2020. Problemet synes vara lägre vindhastighet och lägre nyttjandegrad i verkligheten än vad prospekten förespår. ”Lönsamhet” för prospekten kan enligt Vattenfall nås först hösten 2010 då förutsättningarna kan se annorlunda och det ekonomiska stödsystemet kan ha förändrats till Vattenfalls fördel så att de når lönsamhet med rådande vinddata. Resultaten visar att ett bidrags- och kapitaltillskott om 65 miljarder kronor krävs över 15 år för att prospekten skall nå ekonomi. Elpriset från verken kommer att uppgå till 1,43 kr per kilowattimme leverad el. Syften med studien var att klarlägga bakomliggande energi- och ekonomiska utgångspunkter för pågående prospektering inom Vattenfall Vindkraft AB. Underlag Följande förutsättning gäller för studien:   Föreliggande prospekthandlingar från Vattenfall Vindkraft AB [1]. Vid motstridiga uppgifter prioriteras i prospekttexten först givna uppgifter. Uppmätt nyttjandegrad för 113 vindkraftverk 2008 större än 1.5 MW [2], [3], [4], [5]. Investeringskostnad 20 miljoner kr per MW landvindkraft, 20 Mkr/MW. Investeringskostnad 30 miljoner kr per MW havsvindkraft, 30 Mkr/MW. Numera känd livslängd för vindkraftverk på Gotland och Öland, 15 år. Kapitalkostnad för ränta 6% under avskrivningstiden 15 år. Kostnader för försäkringar, kablar (en (1) km 36 kV kabel och en (1) km 132 kV kabel per verk), reglerkraft, skadestånd [6], skrotning, underhåll, vägar (1 km inkl. breddning per verk), återställande av natur, lika stora som för kapitalkostnaden. Medelspotpris om 72 öre/kilowattimme, kWh (kommande baselprisområden. Metodik Följande metodik har använts:   Antal vindkraftverk då så har uppgivits. Elenergiproduktion då så har uppgivits Antal hushåll som kan försörjas med vindel baserat på 5 000 kilowattimmar per år Antal vindkraftverk baserat på uppgivet antal hushåll som skall försörjas Effektivitet, nyttjandegrad, enligt uppmätt värde för motsvarande verk, Tabell 1 [7] Totalkostnad 40 Mkr per MW för landvindkraft; 60 Mkr per MW för havsvindkraft Elkostnad exklusive nätkostnad beräknad med multiplikationstabellen Tabell 1 – Viktade medelvärden av uppmätt effektivitet, fullasttid, medelvind enligt EM samt elenergi enligt fabrikör samt beräknad vindhastighet, överskattning av vindhastighet och vindenergi. EM = Energimyndigheten. GWh = gigawattimmar.     Vindstat Uppmätt EM Fabrikör Beräknad Överskattning i vind- Position Antal Effekt (kW) eff. (%) fullast (h) medelvind   EM (m/s) elenergi (8 m/s, GWh/år) fullast (8 m/s.h) Vindhast (m/s) hast. (m/s) hast. (%) energi (%) Fjäll 14 1 750 25.2 2 205 4.9 6.3 3 548 6.8 -1.9 -28.1 -63 Hav 55 2 189 30.8 2 702 8.3 8.3 3 809 7.1 1.1 15.6 55 Kust 24 2 077 28.0 2 457 7.0 7.4 3 584 7.1 0.0 -0.3 -1 Norrlands- skog 8 2 000 19.1 1 673 4.9 8.0 3 989 6.0 -1.0 -17.3 -44 Skåne- slätt 10 1 920 23.5 2 060 7.5 7.3 3 794 6.5 0.9 14.1 48 3 MW 2 3 000 24.9 2179 7.4 9.7 3 236 7.0 0.4 5.9 17 Totalt 113 2 088 28.0 2 449 7.3 7.8 3 730 6.9 0.3 4.2 20 Resultat Tabell 2 visar elenergiproduktion (Prod.), antal hushåll, effektivitet (Eff.), effekt samt elkostnad och totalkostnad för prospekten. Bidragstillskottet, 65 mdkr, utgör halva totalkostnaden eftersom elspotpriset har antagits till halva elkostnaden. Analys och diskussion Kriegers flak [8] För prospektet specificeras 128 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 500 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 2,6 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 200 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från 55 havsvindkraftverk antas verkningsgraden 33% vilken i sin tur ger effekten 7 MW/verk eller totaleffekten 900 MW. Så stora vindkraftverk finns inte ens på ritbordet ännu. Taggen [9] För prospektet specificeras vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 200 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av en (1) TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från 55 havsvindkraftverk antas verkningsgraden 33% vilket i sin tur ger 100 vindkraftverk med effekten 3,5 MW/verk eller totaleffekten 350 MW. Så stora vindkraftverk finns, t. ex. av typ Siemens. Trolleboda [10] För prospektet specificeras 30 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 100 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,5 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från 55 havsvindkraftverk antas verkningsgraden 33% vilket i sin tur ger effekten 5,8 MW/verk eller totaleffekten 175 MW. Så stora vindkraftverk finns inte ens på ritbordet ännu.   Tabell 2 – Elenergiproduktion (Prod.), antal hushåll, effektivitet (Eff.), effekt samt elkostnad och totalkostnad. Prospekt An- tal Prod. (GWh /år) Antal hushåll (st) Eff. (%) Effekt (MW/ verk) Total effekt (MW) Elkostnad (kr/kWh) Totalkostnad (Mkr/15 år) Kriegers flak 128 2,6 500 000 33 7,0 899 1,38 53 964 Taggen 100 1 200 000 33 3,5 346 1,38 20 756 Trolleboda 30 0,5 100 000 33 5,8 173 1,38 10 378 Eriksmåla 20 0,15 30 000 17 5,2 104 1,84 4 151 Forsmark 15 0,10 20 000 25 3,0 46 1,22 1 826 Gunnar-vattnet 15 0,10 20 000 25 3,0 46 1,22 1 826 Hjuleberg 22 0,11 22 000 25 2,3 50 1,22 2 009 Hornsberg 20 0,13 25 000 17 4,3 86 1,84 3 459 Juktan 10 0,07 14 000 17 4,8 48 1,84 1 937 Mästemyr 40 0,22 44 000 25 2,5 100 1,22 4 018 Ringhals 3 0,020 4 000 29 2,6 8 1,05 315 Ruuthsbo 7 0,031 6 132 25 2,0 14 1,22 560 Ryningsnäs 3 0,013 2 602 17 3,0 9 1,84 360 Skogseryd 15 0,075 15 000 17 3,5 52 1,84 2 076 Stor-Rotliden 40 0,13 26 000 19 2,0 78 1,60 3 120 Suorva 20 0,19 38 000 25 4,3 87 1,22 3 470 Uppvidinge- Berg 40 0,20 40 000 16,5 3,5 138 1,84 5 535 Uppvidinge-Hökhult 20 0,12 24 000 16,5 4,2 83 1,84 3 321 Uppvidinge-Skeppetorp 30 0,18 36 000 16,5 4,2 125 1,84 4 981 Valdemarsvik Norra 7 0,035 6 938 16,5 3,4 24 1,84 960 Östra Herrestad 9 0,058 11 600 25 2,9 26 1,22 1 059 Summa/vägt medelvärde 594 6,026 1 185 272 25,7 4,5 2543 1,43 130 083 Eriksmåla [11] Av prospektet framgår följande, citat:   ” – Vi räknar med att ett tjugotal verk skulle kunna etableras i detta område, vilket innebär hushållsel till omkring 30 000 hem, berättar Anders Dahl, vd för Vattenfall Vindkraft AB.” ” – Vattenfalls ambition är att öka andelen förnybar elproduktion med 10 TWh till år 2016. Av dessa ska 8 TWh komma från vindkraften, vilket motsvarar hushållsel till 1,6 miljoner hem, förklarar Anders Dahl.” ”Vi följer teknikutvecklingen noga och om förutsättningarna i en framtid förändras kan det bli aktuellt att återuppta planerna på en vindkraftpark i Eriksmåla. Det innebär i så fall att en ny tillståndsprövning inleds.”   För prospektet specificerades 20 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 30 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,15 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) skogsvindkraftverk antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 5,2 MW/verk eller totaleffekten 104 MW. Så stora vindkraftverk finns inte ännu. Forsmark [12] Vid biotopsjön intill Forsmark kärnkraft planeras patetiskt vindkraftverk. Till området äger inte ens ornitologer tillträde under en del av året [13]. För prospektet specificeras 15 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 20 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,1 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från två (2) st. 3-MW-vindkraftverk vid kust antas verkningsgraden 25% vilket i sin tur ger effekten 3,0 MW/verk eller totaleffekten 45 MW. Så stora vindkraftverk finns att tillgå med relativt låg effektivitet. Gunnarvattnet [14] Prospektet utmålar följande framtidsbild, citat:   ”Vattenfall har arrenderat två skogsfastigheter vid Stora Gunnarsvattnet, den ena av Sveaskog samt en annan angränsande fastighet av en privat markägare.”   För prospektet specificeras 15 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 20 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,1 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från två (2) st. 3-MW-vindkraftverk vid kust antas verkningsgraden 25% vilket i sin tur ger effekten 3,0 MW/verk eller totaleffekten 45 MW. Hjuleberg [15] För prospektet specificeras 22 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 22 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,11 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från två (2) st. 3-MW-vindkraftverk vid kust antas verkningsgraden 25% vilket i sin tur ger effekten 3,0 MW/verk eller totaleffekten 45 MW. Hornsberg [16] I prospektet framhålls följande fördelar, citat:   ”Parken, som närmast berör sex markägare, ligger i Småland cirka 10 km söder om huvudorten Valdemarsvik i Östergötlands län.”   Det undertrycks dock att prospektet innebär exploatering av ett av de från natursynpunkt mest skyddsvärda vildmarksområdena i östra Östergötland. För prospektet specificeras 20 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 25 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,13 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) skogsvindkraftverk antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 4,3 MW/verk eller totaleffekten 86 MW. Så stora vindkraftverk finns ännu inte. Juktan [17] Av prospektet framgår följande, citat:   ”Området är beläget vid Blaiksjön, där vi driver Juktans kraftverk.”   För prospektet specificeras tio (10) vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 14 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,07 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) skogsvindkraftverk antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 4,8 MW/verk eller totaleffekten 48 MW. Så stora vindkraftverk finns inte ännu. Mästemyr [18] För prospektet, beläget väster om Hemse på Gotland framhålls följande fördelar, citat:   ”Området på 1300 hektar består av cirka 140 fastigheter fördelat på ett 90-tal markägare.”   För prospektet specificeras 40 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 44 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,22 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från två (2) st. 3-MW-vindkraftverk vid kust antas verkningsgraden till 25% vilket i sin tur ger effekten 2,5 MW/verk eller totaleffekten 100 MW. Ringhals [19] Intill Forsmark kärnkraft planeras vindkraftverk. För prospektet specificeras tre (3) vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 4 000 hushåll av elektriskt ström vid en produktion av 0,02 TWh. Detta ger en årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från 24 st. kustnära vindkraftverk antas verkningsgraden 29% vilket i sin tur ger effekten 2,6 MW/verk eller totaleffekten åtta (8) MW. Ruuthsbo [20] Av prospektbeskrivning framgår följande, citat:   ”En vindkraftpark i Ruuthsbo omfattande sju verk med en effekt på cirka 2 MW skulle kunna producera upp till 50 GWh per år, vilket motsvarar hushållsel till cirka 10 000 hem under ett år (5 000 kWh/hem och år). Det motsvarar den hushållsel som förbrukas under ett år i hela Ystad kommun.”   En beräkning har gjorts med ledning av drifterfarenheter från fyra (4) st. närliggande vindkraftverk med verkningsgraden 25%. För prospektet specificeras således sju (7) vindkraftverk med totaleffekten 14 MW. Detta ger en årsproduktion om 0,031 TWh. Detta täcker årsbehovet för 6100 hushåll av elektriskt ström. Specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år och totaleffekten 14 MW. Prospektet är således gravt vilseledande – endast ca halva antalet hushåll kan försörjas jämfört med vad som påstås. En förment produktion av 0,05 TWh per år (50 GWh per år ) skulle ha krävt en effektivitet på sikt av 41% vilken inte har uppmätt i verkligheten - ens på Nordsjön.   Projektet strider mot principen fri kust då vindkraftverken står mellan Ystad och Abbekås alldeles intill strandkanten på avståndet 450 m. Mellan vindkraftverken och havet finns dessutom riksväg nio (9) och åtta (8) bostäder varför skyddsavstånd för bullerexposition inte uppfylls (från väg och verk). Tvärs två (2) st. 2-MW-vindkraftverk är skyddsavstånd för 40 dB(A) normalt ca 600 m – i detta fall synes skyddsavståndet var ca hälften så stort som krävs i verkligheten. Även i detta fall är prospektet gravt vilseledande.   En placering inom Ruuthsbo gods strider även mot förbud mot vindkraftverk söder om väg E65 i intilligganden Skurups kommun. Därmed bryts kustlinjen för södra Skåne och omistliga natur- och kulturvärden av intresse går till spillo. Turistindustrin i Sverige omsatte 2009 ca 240 mdkr kr och uppvisade för första gången ett exportnetto. En viktig del därav är den skånska turismen. Om Sydkusten föröds är risken stor att hela turistindustrin skadas. Att förtränga turistfaktorn får betraktas som gravt vilseledande. Vindkraftområdet är av Länsstyrelsen utpekat som eller gränsar till riksintresse för naturvård. Intill vindkraftområdet finns viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Området gränsar i söder till riksintresset för kustzonen enligt MB 4 kap 1§. Inom området finns rika populationer av fladdermöss. Insekter sätter sig gärna på vindkraftverk kvällstid, vilka i sin tur drar till fladdermöss. Fladdermössen kan i sin tur dra till sig rovfåglar [21] De fåglar som attraheras för kadaversökning är nog oftast ute efter fågelkadaver. Fladdermuskadaver är inte mycket mat. De brukar ligga och torka och äts av skalbaggar m.m. Prospektbeskrivningen är verklighetsfrämmande, citat:   ”Vindkraftens inverkan på fåglar är tämligen väl studerad. De flesta studier pekar på att risken för kollisioner och den övriga inverkan på fåglarna från vindkraftverken är liten. En effekt kan i vissa fall vara att fåglar trängs undan från boplatser och flygstråk. Svenska studier i Kalmarsund visar på att fåglarna undviker vindkraftverken, de allra flesta flög runt hela vindkraftsparkerna. Samma erfarenheter har även erhållits vid studier vid de danska vindkraftparkerna Horns rev och Nysted. Vindkraftverkens påverkan på fåglar på land har undersökts bland annat i Spanien i ett område med 1 000 vindkraftverk. Området är ett viktigt stråk för flyttfåglar, och studien visar att de flesta fåglarna undvek vindkraftverken och att det inte var onormalt många fåglar som dog i vindkraftparken. För vissa fågelarter som exempelvis rovfåglar kan det dock spela roll var en vindkraftpark placeras. Exempelvis påverkar den vindkraftspark med 6 500 kraftverk som finns i Altamount i Kalifornien de kungsörnar som häckar vid anläggningen. Det är därför viktigt att ta hänsyn till häckningsområden vid etablering av vindkraftanläggningar och inte placera dem i det allra närmaste området kring häckande rovfåglar.”   Att förtränga en bevisligen negativ effekt på fladdermöss och fåglar, inte minst på vinterrevir för örn [22], [23], [24], [25], [26] får betraktas som gravt vilseledande. Den planerade parken är belägen inom ett område som av länsstyrelsen pekats ut som av riksintresse för kulturmiljön. Motiveringen till detta redovisas, citat:   ”Ett utpräglat och vidsträckt slottslandskap kring slotten Bjärsjöholm, Marsvinsholm och Ruuthsbo med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet samt av godsen genom århundraden präglat odlingslandskap sammanbundet av ett omfattande och landskapsdominerande allésystem.”   Prospektören har i teknokratiskt anda låtit fabricera följande analys, citat:   ”Närheten till Ystad och exploateringarna där kan ur landskapsbildssynpunkt motivera en vindkraftutbyggnad. Godslandskapet har kvaliteter men vindkraften kan bedömas som en fortsättning på den utvecklingsprocess som föregått dagens landskapsuttryck. Den mest påtagliga negativa förändringen bedöms vara förskjutningen av skalan i landskapet genom de stora vindkraftverken. Upplevelsen av kustlandskapet förändras med en storskalig vindkraftsetablering. Om denna förändring bedöms som acceptabel eller inte beror till stor del på förväntan på landskapet i fråga och inställningen till vindkraften som energiform.”   Avståndet från yttersta vindkraftverket till Ystad är två (2) km dvs. inte i ”närheten”. Det förtjänar även att påpekas att vindkraften helt är beroende av mycket stora bidrag varför ingen samhällsnytta finns. Att påstå att ca 125 m höga vindkraftverk väl skulle smälta i landskapstypen är gravt vilseledande. Reaktioner mot prospektet är kraftfulla, citat [27]:   ”Ystads kommunfullmäktige antog i mars 2001 Vindkraftpolicy för Ystads kommun med angivande av de områden inom kommunen som av flera olika skäl ansågs olämpliga för vindkraft. Ett sådant område är området väster om Ystad söder om E 65 bort till kommungränsen mot Skurups kommun. I vindkraftspolicyn har området fått beteckningen 3 a. 3 betyder högsta skyddsklass - Område olämpligt för vindkraft. På sid. 17 i vindkraftspolicyn lämnas följande Områdesredovisning med motivering för område 3 a, citat:   "Området är ett större sammanhängande landskapsavsnitt som bör hållas fritt från vindkraft. Området bidrar till att hela den kustnära kustzonen i kommunen - som omfattas av riksintresse från friluftsliv och rekreation - hålls fri från vindkraft. Det berör, förutom kustzonen, den syöstligaste delen av det sydskånska backlandskapet. Med tanke på bl a områdets ofta småbrutna topografi har det en relativt dålig visuell tålighet för ingrepp av vindkraftens stora skala. I området finns flera olika värden, som tillsammans gör landskapet unikt och bevarandevärt. Riksintressen för kulturmiljövården utgör bl a godslandskapet kring Charlottenlund, Marsvinsholm, Ruuthsbo och Bjäresjö. Riksintressen för naturvården utgör t ex Bergsjöholms-skogen och Svartån med omgivningar (amn. Svartån flyter genom Ruuthsbo gods). I översiktsplanen redovisas dessutom några övriga intressen både för natur- och kulturmiljövården. Anslutande områden i Skurups kommun är i översiktsplaneringen klassade som olämpliga för vindkraft."   I detta läge framgår av tidningsartiklar (YA, 9/4 och 10/4-08) att Ruuthsbo gods har planer på att bygga 9 st minst 100 meter höga vindkraftverk, som skulle kunna ge en effektiv effekt av strax under 25 MW. Enl. länsstyrelsen kräver en sådan anläggning en yta av 3 kvadratkilometer! Göran Fagerström på länsstyrelsens sektion för miljöskydd framhåller i yttrande 2008-03-07 till Energimyndigheten (YA 13/3-08) att så stora fria ytor inte finns att tillgå och att därför kommunerna Skurup, Tomelilla, Trelleborg och Ystad är direkt olämpliga för vindkraft. Befintlig och planerad bebyggelse omöjliggör sådan storskalig vindkraftproduktion.   Ruuthsbo gods är klassat som riksintresse både för naturvård och som riksintresse för kulturmiljövård. Se karta på sid. 14. i vindkraftspolicyn. Kommunala planer och vindkraftspolicys har fram under demokratiska former där bl a allmänheten, företag, grannkommuner och intresseorganisationer givit tillfälle att lämna synpunkter och intresseavvägningar har gjorts för att finna fram till områden i respektive kommuner som betecknas som lämpliga för vindkraft i kommunernas planer och policys. I YA 8/5-08 framhålls att Sjöbo kommun i ett aktuellt vindkraftsärende står fast vid sin restriktiva vindkraftpolicy från 2002. På samma sätt bör Ystad kommun stå fast vid sin vindkraftpolicy från 2001.   Vindkraftspolicyns är till för att bevara landskapets skönhet för kommande generationer och för att värna om nuvarande boendes miljö och hälsa. Rucka inte på vad som i demokratiska former på ett framsynt sätt beslutats för att bevara det vackra sydskånska kustlandskapet. Skulle man släppa på detta är risken stor att alla de nämnda kommunerna Skurup, Tomelilla, Trelleborg och Ystad om några år kan vara omvandlade till ett gigantiskt industriområde. Som skräckexempel ges norra Jylland och delar av nord-tyskland. Bevare oss från en sådan utveckling!”   Filmskaparen Jan Troells ord om kustnära vindkraftverk, citat [28]:   ”Så mycket av landskapets själ och karaktär går förlorad då man placerar ett enda vindkraftverk i sådana miljöer. Blicken, som annars skulle ha följt horisonten eller landskapets linjer, fångas in av det snurrande vindkraftverket och stannar där. Det är som tinnitus för ögonen. Ser man till övriga störningar som buller och skuggeffekter, inser man att vindkraftverk hör hemma på speciella industriområden och inte i öppna landskap där människor vistas för boende och rekreation.” Ryningsnäs [29] Ur prospektet kan följande testprogram för vindkraftverk vid Hultsfred utläsas, citat:   ”Det ena verket har en totalhöjd om ca 125 m och det andra ca 145 m. Syftet med dessa verk är att testa vindförhållandena på platsen och vindkraftverk i skogsmiljö. Om produktionsförhållandena visade sig vara goda var avsikten att uppföra en större vindkraftpark på fastigheten med upp till 40 vindkraftverk (Ryningsnäs 2). Utvärdering av vinddata har nu gjorts och erfarenheter från de två vindkraftverken har sammanställts. Det visar sig att vindförhållandena är sämre än vad som antogs mot bakgrund av den så kallade MIUU-modellen (där MIUU står för Meteorologiska Institutionen Uppsala Universitet). Det har också visat sig att det lägre verket producerar betydligt mindre energi än det högre verket.”   För prospektet specificeras numera tre (3) vindkraftverk med effekten tre (3) MW vardera. Med ledning av drifterfarenheter från 8 st. skogsvindkraftverk antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur täcker årsbehovet för 2 600 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,013 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Totaleffekten är nio (9) MW. Anslutning finns dock bara för 5,8 MW varför resteranden elenergi får jordas enär elektrisk ström inte kan lagras eller sparas. Höjden på vindkraftverken är 208 m. I prospektet uppges följande, citat:   ”Vindkraftverken kommer inte nämnvärt att påverka landskapsbilden.”   Med anledning av prospektcitatet finns det anledning att betvivla sanningshalten i övriga delar av prospektet dvs. även i detta fall gravt vilseledande. Internreferenser tyder dessutom på en tysk påverkan på projektet dvs. att förse kontinenten med billig, stödberoende el på svenska elkonsumenters och småföretagares bekostnad. Skogseryd [30] För prospektet specificeras 15 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 15 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,075 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från 8 st. skogsvindkraftverk antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 3,5 MW/verk eller totaleffekten 52 MW. Efter prospektering har följande meddelats, citat [31]:   ”Förutsättningarna kan se annorlunda ut om ett år; utvecklingen av lågvindsturbiner har förhoppningsvis gått framåt och det ekonomiska stödsystemet kan ha förändrats till vår fördel så att vi når lönsamhet med rådande vinddata. I väntan på en ny vindanalys kommer projektet att vila till hösten 2010.”   Citatet understryker att vindkraftverkens framtid är i händerna på hoppet och politikerna i fråga om att förordna skatt på privata elkonsumenter och småföretagare (elcertifikat). Stor-Rotliden [32] För prospektet specificeras 40 vindkraftverk med effekten två (2) MW vardera eller totalt, enligt prospektet, 78 MW. Vindkraftverken täcker därvid årsbehovet för 26 000 hushåll av elektriskt ström vid en årsproduktion av 0,13 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) st. vindkraftverk i Norrlandsskog antas verkningsgraden 19% vilket i sin tur ger effekten 1,95 MW/verk eller totaleffekten 78 MW sannolikt till följd av ”nedskruvning”. Regeringens vindkraftsamordnare motsätter sig bestämt ”nedskruvning” eftersom denna innebär lägre energifångst och därmed kapitalförluster jämfört med körning vid full effekt [33]. Vindkraftverken skall i första hellre flyttas längre bort från störda bostäder eller minskas i antal än att ”nedskruvning” tillämpas. Regeringens uppfattning om ”nedskruvning” torde i högsta grad äga sin tillämpning i aktuellt prospekt. Dessutom körs verk utan ”nedskruvning” även om källbuller i miljörapporter ges för ”nedskruvning” [34], [35], [36], [37]. Suorva [38] För prospektet specificeras 20 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 38 000 hushåll av elektriskt ström dvs. en årsproduktion av 0,19 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från 14 st. vindkraftverk i fjällen antas verkningsgraden 25% vilket i sin tur ger effekten 4,3 MW/verk vardera eller totalt 87 MW. Uppvidinge-Berg [39] I prospektet framhålls följande, citat:   ”Området som kallas Berg vindkraftpark är ett av tre områden i Uppvidinge kommun som har visat på goda förutsättningar för en vindkraftpark.”   För prospektet specificeras 40 vindkraftverk som skall täcka årsbehovet för 40 000 hushåll av elektriskt ström dvs. en årsproduktion av 0,20 TWh. Detta ger en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) st. vindkraftverk i skog antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 3,5 MW/verk vardera eller totalt 138 MW. Uppgifterna visade sig dock vara gravt vilseledande 5 månader senare då prospektet lades ned [40] eller lades på is, citat [41]:   ”Vi följer teknikutvecklingen noga och om förutsättningarna i en framtid förändras kan det bli aktuellt att återuppta planerna. Det innebär i så fall att en ny tillståndsprövning inleds.” Uppvidinge-Hökhult [42] I prospektet framhålls följande, citat:   ”Området som kallas Hökhult vindkraftpark är ett av tre områden i Uppvidinge kommun som har visat på goda förutsättningar för en vindkraftpark.” ”En park baserad på 20 verk bedöms kunna producera cirka 120 GWh/år, vilket motsvarar hushållsel till cirka 34 00 hushåll under ett år (5 000 kWh/hem och år).”   För prospektet specificeras 20 vindkraftverk som skall en årsproduktion av 0,12 TWh. Detta täcker årsbehovet för 24 000 hushåll av elektriskt ström dvs. en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Uppgiften i prospektet om 3 400 hushåll får således betraktas som gravt vilseledande. Med ledning av drifterfarenheter från 8 st. vindkraftverk i skog antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 4,2 MW/verk vardera eller totalt 83 MW. Uppgifterna visade sig till yttermera visso fem (5) månader senare ånyo vara gravt vilseledande då prospektet lades ned [43] eller på is [44], [45]. Uppvidinge-Skeppetorp [46] I prospektet framhålls följande, citat:   ”Området som kallas Skeppetorp vindkraftpark är ett av tre områden i Uppvidinge kommun som har visat på goda förutsättningar för en vindkraftpark. Uppskattningsvis kan en vindkraftpark i Skeppetorp rymma cirka 30 vindkraftverk. En park på 30 verk bedöms kunna prpoducera cirka 180 GWh/år, vilket motsvarar hushållsel till cirka 36 00 hushåll under ett år (5 000 kWh/hem och år. Innan vi kan ange den exakta storleken på vindkraftverken och utformningen av vindkraftparken ska flera studier av området genomföras.”   För prospektet specificeras 30 vindkraftverk som skall en årsproduktion av 0,18 TWh. Detta täcker årsbehovet för 36 000 hushåll av elektriskt ström dvs. en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Uppgiften i prospektet om 3 600 hushåll får således betraktas som gravt vilseledande. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) st. vindkraftverk i skog antas verkningsgraden 16,5% vilket i sin tur ger effekten 4,2 MW/verk vardera eller totalt 125 MW. Uppgifterna visade sig till yttermera visso nio (9) månader senare ånyo vara gravt vilseledande då prospektet lades ned [47] eller på is [48], [49]. Valdemarsvik Norra [50] Följande text citerar ut prospektet, delvis motstridig och gravt vilseledande:   ”Vattenfall Vindkraft AB (VVAB) har för avsikt att genomföra en etablering av vindkraft i stor skala i Sverige. Ett led i denna satsning är att undersöka möjligheterna för etablering av vindkraftverk på fastigheten Åsvedal 1:1, 1-2 km nordost om centrum i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län. VVAB planerar att uppföra sju vindkraftverk om vardera minst 2 MW på fastigheten motsvarande en total effekt på maximalt 24 MW. Den beräknade maximala årliga produktionen beräknas bli cirka 53 GWh. Valet av etablering i Åsvedal 1:1 motiveras med att vindläget förväntas vara bra, markförhållandena är goda, avstånden till bebyggelse är tillräckliga och det finns goda möjligheter till nätanslutning.”   För prospektet specificeras sju (7) vindkraftverk med en effekt av maximalt 24 MW. Detta ger en årsproduktion av 0,035 TWh – inte omvänt 0,053 TWh (53 TWh). Elernergiuppgiften får betraktas som gravt vilseledande. Detta täcker årsbehovet för 6 900 hushåll av elektriskt ström dvs. en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och år. Med ledning av drifterfarenheter från åtta (8) st. skogvindkraftverk verkningsgraden här antagits till att vara 16,5% vilket i sin tur ger effekten 3,4 MW/verk eller totalt 24 MW. Kartmaterialet för prospektet är tillrättalagt så att få uppgifter finns om skala eller avstånd i likhet med vad som sker på andra prospekt, såväl i Sverige som i Danmark. Östra Herrestad [51] Följande text citerar ut prospektet, delvis motstridig och gravt vilseledande:   ”Årsproduktionen av förnybar el från Östra Herrestad vindkraftpark motsvarar drygt 20 procent av Simrishamns kommuns totala elbehov inklusive industrier. Omräknat i enbart hushållsel räcker produktionen till 11 000 hushåll.” ” Ändringen innebär att den maximala rotordiametern för vindkraftverken i parken begränsas till 90 meter istället för 83 meter. Ökningen av rotordiametern betyder att den beräknade elproduktionen från vindkraftparken kan öka med cirka 15 % (från 50 till 58 GWh). Ökningen motsvarar behovet av hushållsel i cirka 1600 hem.”   För prospektet specificeras nio (9) vindkraftverk med en årsproduktion av 0,058 TWh Detta täcker årsbehovet för 11 600 hushåll av elektriskt ström dvs. en specifik årskonsumtion av 5 000 kWh/hushåll och inte 12600 hushåll som det påstås efter viss sifferexercis i prospektet (11 000+1 600). Med ledning av erfarenheter från två (2) st. kustnära 3-MW-vindkraftverk i kan verkningsgraden antas vara 25% vilket i sin tur ger effekten 2,9 MW/verk eller totaleffekten 26 MW för vindkraftverksparken. För 10 stora verk på Skåneslätt uppmättes 24% i effektivitet samt för 24 kustnära verk effektiviteten 28% varför 25% torde vara en realistiskt effektivitet beaktas att placeringen inte är kustnära samt att verken ligger för tätt. För 3-MW-verk minskas även effektiviteten jämfört med 2-MW-verk som studerades vid placering på Skåneslätt resp. kustnära. Reflektioner och slutsatser Analys och diskussion ovan visar att en rad felberäkningar har gjorts – samtliga i gravt vilseledande riktning. Analysen visar vidare att prospekten bygger på en rad subjektiva internstudier utan ordentliga referenser varför sakligheten i dessa studier inte kan verifieras eller falsifieras. En del referenser är dessutom sekreta och lämnas endast ut åt uppdragsgivaren Vattenfall Vindkraft AB, vilket gör prospektet än mer suspekta. Frågan är om prospekten tål dagens ljus? Vad är de bakomliggande orsakerna till denna grava vilseledning från ett statligt bolags sida? Följande tekniska slutsatser kan i vart fall dras:   För att nå i prospekten uppgivna förstahandsmål krävs ca 600 vindkraftverk med en medeleffekt av ca 4,5 MW dvs. total installerad effekt om ca 2 500 MW. Produktionen blir ca 6 TWh per år mot utfäst 8 TWh per år Lägre vindhastighet än förutsett gör att större verk än de som finns i verkligheten krävs även för att nå en årsproduktion av 6 TWh Ca 1,2 miljoner hushåll kan försörjas med el i. st. f. 1,6 miljoner hushåll under förutsättning att tillräcklig mängd reglerkraft och elöverföring finns att tillgå (prospekten befattar sig inte med byggande av eller elöverföring av reglerkraft). Kostnaden för elproduktion uppgår till 1,43 kr per kWh plus nätkostnad och moms Totalkostnaden utgör 130 mdkr kr varav ungefär hälften får tas ur stödsystemet vid ett antaget medelspotpris om 72 öre per kWh (inverkan av baselprisområden). Genomförande av alla prospekten kräver en fördubbling av nuvarande stödbelopp.   Bertil Persson [1] Pågående projekt inom vindkraft. Vattenfall AB. Elektroniskt dokument 2009-10-27 http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/index.jsp [2] Bertil Persson. Elenergi från 113 stora vindkraftverk. Bemästra landvindkraft. Rapport 20099:50. ISBN 978-91-86007-50-8. 2009, sid. 96-98. [3] Vattenfalls driftuppföljning för vindkraftverk. www.vindstat.nu [4] Fredrik Dahlström. Vindkartering. Energimyndigheten. 2007. http://www.energimyndigheten.se/Global/Filer%20-%20Om%20oss/Vindkraft/1.jpg [5] WindPRO. EMD. Aalborg. [6] Miljöbalken, MB, kap. 32 § 3; §6 [7] Bertil Persson. Elenergi från 113 stora vindkraftverk. Bemästra landvindkraft. Rapport 20099:50. ISBN 978-91-86007-50-8. 2009, sid. 96-98. [8] Kriegers flak vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-02-08. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/522294krieg/index.jsp [9] Taggen vindkraftpark. Vattenfall AB. Taggen Vindpark i samarbete med Hanöbukten Offshore AB. Wallenstam. Uppdaterat 2009-12-14 Elektroniskt dokument http://www.taggenvindpark.se/ [10] Trolleboda vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/522714troll/index.jsp [11] Vindkraftprojektet i Eriksmåla avslutas. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174803emmab/1183720news/index.jsp?pmid=127487 [12] Forsmark vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/878694forsm/index.jsp [13] FSLs årsmöte. Societetshuset. Öregrund. 2007. [14] Vindkraft i Lilla Edet. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-02-08. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1190785gunna/index.jsp [15] Hjuleberg vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-02-08. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1304254hjule/index.jsp [16] Hornsberg vindkraftpark Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1536099horns/index.jsp [17] Juktan vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1802854jukta/index.jsp [18] Mästermyr vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1362340mxste/index.jsp [19] Ringhals vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1246357ringh/index.jsp [20] Anders Jansson. Ansökan om att bedriva vindbruk vid Ruuthsbo gods, Ystad kommun. Vattenfall Power Consulting AB. Uppdaterat 2010-10-12. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/1848370ruu/P02157746.pdf [21] Ingemar Ahlén. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.  Vindkraft – Javisst men inte alltid och överallt. Seminarium. Stockholm. 2009-10-21. [22] Ut i naturen: Englar med skit på vengene. Norsk RiksKringkastning, NRK. 2009. Elektroniskt dokument http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/193197 [23] Göran Färnström. Naturskyddsföreningen protesterar inte mot vindkraftverk. NWT 2009. Elektroniskt dokument http://www.nwt.se/vasterdalarna/article50736.ece [24] Erik Klefbom. Döda havsörnar kan bli fall för vindkraftspark. Miljöaktuellt. 13/10-09. Elektroniskt dokument http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.259864/doda-havsornar-kan-bli-fall-for-vindkraftspark [25] Susanna Baltscheffsky. Vindkraftens tillväxt fara för fågellivet. SvD 10/6-09. Elektroniskt dokument http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vindkraftens-tillvaxt-fara-for-fagellivet_3038993.svd [26] Matz Jönsson. Vindkraftpark förstör för häckande örnar. Ystads Allehanda, YA. 26/1-09. Elektroniskt dokument http://www.ystadsallehanda.se/article/20090126/SKURUP/627758039/1806 [27] Jan Troell. Områden olämpliga för vindkraft. Trelleborgs Allehanda. 16/6-08. Elektroniskt dokument http://www2.trelleborgsallehanda.se/article/20080616/TYCKTTANKT/84290155 [28] http://www.landskapsskydd.nu/landskapsnytt1-05.pdf [29] Ryningsnäs. Vindkraftpark. Underlag för samråd enligt miljöbalken och ellagen. Vattenfall Power Consulting AB. Uppdaterat 2009-07-11. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/1449007ryn/P02155315.pdf [30] Skogseryd. Vindkraftpark. Underlag för samråd enligt miljöbalken och ellagen. Vattenfall Power Consulting AB. Uppdaterat 2009-05-06. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/1551762sko/P02147298.pdf [31] Projekt Skogseryd vilar. Vattenfall Power Consulting AB. Uppdaterat 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1527925skogs/index.jsp [32] Stor-Rotligen vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterad 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1621844stor-/index.jsp [33] Agne Hansson. Personlig information. Ljudupptagning. Samrådsmöte i Ödeshög. 2009-09-02. [34] Bertil Persson. Miljörapporter från vindkraftverk i Höörs kn – kommentarer, 1 sid. [35] Göran Fagerström et al. Tillstånd enligt Miljöbalken till uppförande och drift av ett vindkraftverk, SNI kod 40.1-5. Dnr 551-13501-02; 1267-120. LST i Skåne län. 2002-10-10. [36] Göran Fagerström et al. Tillstånd enligt Miljöbalken till uppförande och drift av ett vindkraftverk, SNI kod 40.1-5. Dnr 551-17327-02; 1267-121. LST i Skåne län. 2002-12-05. [37] Miljörapporter. Dnr 2007/0399.862 (502), 2009/0589.862 (524). Höörs kommun. 2009, 10 sid [38] Suorva vindkraftpark Vattenfall AB. Uppdaterad 2010-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1802875sourv/index.jsp [39] Uppvidinge-Berg vindkraftpark Vattenfall AB. Uppdaterad 2009-07-23. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174821uppvi/1566697berg/index.jsp [40] Mats P Ostelius. Vattenfall lägger ner vindkraftsprojekt. Lantbruk & Skogsland. 3/12-09. Elektroniskt dokument http://www.lantbruk.com/vattenfall-lagger-ner-vindkraftsprojekt/2009-12-03 [41] Vindkraftprojekten i Uppvidinge avslutas. Vattenfall Vindkraft AB. Uppdaterad 2009-01-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174821uppvi/index.jsp [42] Uppvidinge-Hökhult vindkraftpark Vattenfall AB. Uppdaterad 2009-07-23. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174821uppvi/1566697berg144785/index.jsp [43] Mats P Ostelius. Vattenfall lägger ner vindkraftsprojekt. Lantbruk & Skogsland. 3/12-09. Elektroniskt dokument http://www.lantbruk.com/vattenfall-lagger-ner-vindkraftsprojekt/2009-12-03 [44] Vindkraftprojekten i Uppvidinge avslutas. Vattenfall Vindkraft AB. Uppdaterad 2010-10-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174821uppvi/index.jsp [45] Gustav Egerup. Vattenfall undersöker möjligheterna för Vindkraft i Uppvidinge kommun http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/1449037upp/P02128540.pdf [46] Uppvidinge-Skeppetorp vindkraftpark Vattenfall AB. Uppdaterad 2009-03-17 Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174821uppvi/1566697berg144778/index.jsp [47] Mats P Ostelius. Vattenfall lägger ner vindkraftsprojekt. Lantbruk & Skogsland. 3/12-09. Elektroniskt dokument http://www.lantbruk.com/vattenfall-lagger-ner-vindkraftsprojekt/2009-12-03 [48] Vindkraftprojekten i Uppvidinge avslutas. Vattenfall Vindkraft AB. Uppdaterad 2010-10-18. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1174821uppvi/index.jsp [49] Gustav Egerup. Vattenfall undersöker möjligheterna för Vindkraft i Uppvidinge kommun http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/1449037upp/P02128540.pdf [50] Sophia Trenkle Nyberg. Miljöbeskrivning Vindkraft i Åsvedal. Vattenfall AB. Uppdaterad 2008-09-08 Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/1271994xsv/P02136120.pdf [51] Östra Herrestad vindkraftpark. Vattenfall AB. Uppdaterad 2009-02-02. Elektroniskt dokument http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521124omxvi/521184pxgxe/1436934xstra/index.jsp